Södermalm

Johan Skyttes hus, Södermalmstorg 4
Tomten uppläts 1644 till riksrådet Johan Skytte. Huset uppfördes på 1640-talet. Ombyggt och nyinrett efter branden i Maria församling 1759. Påbyggt 1907. Vindsvåningen inreddes 1913 som bostad och ateljé av konstnären Anders Zorn. Renoverat 1988.

Hans Marschalks hus, Hornsgatan 4
Detta hus och hörnhuset mot Södermalmstorg uppfördes på 1640-talet av vinskänken Hans Marschalk. Portalen härrör från samma tid. År 1907 ombyggdes huset i renässansstil enligt tidens smak för historierestaurering efter ritningar av C. A. Danielssson och B. Lundegård.

Carlbergska huset, Hornsgatan 24
Johan Eberhard Carlberg, stadsarkitekt i Stockholm 1727 – 1773, byggde 1731-32 detta hus som sin privatbostad. Efter branden i Maria församling 1759 iståndsatte han och nyinredde huset. Den tredje våningen byggdes 1812. Huset renoverades 1986.

Slaktargården, Tjärhovsgatan 36-38
De två husen vid gatan uppfördes mellan 1727 och 1733, alltså strax före träbyggnadsförbudet 1736. Lusthuset inne på gården tillkom omkring 1815.
År 1841 byggde slaktaren Gustaf George Törnqvist om husen till dess nuvarande utseende. Renoverade 1967.

Monteliushuset, S:t Paulsgatan 11
Hörnhuset byggdes 1670 av kaplanen i Storkyrkan Johannes Petri Kellingius. Huset tillbyggdes åt Ragvaldsgatan 1757-58, åt S:t Paulsgatan 1780. Från denna tid finns bevarade inredningar. På gården ligger ett välbevarat stall. Arkeologen och riksantivarien Oscar Montelius (1843-1921) föddes och dog i detta hus. Renoverades 1983. Den stora minnestavlan i sten uppsattes av Samfundet S:t Erik 1923.
Lillienhoffska palatset, Götgatan 48
Byggnaden uppfördes 1668-70 av handelsmannen Joachim Pötter Lillienhoff efter ritningar av Johan Tobias Albinius. Den bevarar inredningen från byggnadstiden i några rum. Huset har kallats Engelska Huset eftersom den engelska ambassadören ägde huset 1723-42. Åren 1745-1888 låg här Katarina församlings fattighus. Byggnaden restaurerades 1939.
Werner Groens malmgård, Malmgårdsvägen 53
Huvudbyggnaden och del av längan vid Lilla Mejtens Gränd uppfördes 1664-88 av handelsmannen Scipio Mijtens. Lindallén bakom huvudbyggnaden kvarstår från en dåtida större trädgård. Trädgårdsmästarbostaden vid Malmgårdsvägen är troligen från 1700-talets början. Markremsan bredvid detta hus är återstoden av kungliga trädgårdsmästaren Christian Horlemans trädgård. Malmgården har namn efter en vinhandlare som ägde den i början av 1700-talet. Vid 1800-talets slut fanns här Elsa Borgs skyddshem för kvinnor.

Van der Nootska palatset, S:t Paulsgatan 21
Uppfört på 1670-talet av nederländaren Thomas van der Noot. Han blev friherre 1674 efter svensk militär karriär. Till fastigheten hörde även en stor trädgård. Huset har använts som holländsk ministerbostad, tobaksfabrik och gymnastikinstitut. 1903 återställdes det för hovjuveleraren Jean Jahnsson. Senare disponerades huset i 40 år av Sveriges Lottakårer.

Faggens krog, Gaveliusgatan 5
I början av 1700-talet fanns här stora trädgårdsodlingar som drevs av trädgårdsmästaren Petter Fadde. Sonen Petter Fagge d y öppnade 1731 krog här. Den övertogs av svärfadern till Ulla Winblad, Bellmans sångmö, omnämns i Fredmans epistel nr 55. Det östra stenhuset byggdes 1769 och det västra 1802 som klädesfabrik. Huset är numera bostäder.

Almgrens sidenväveri, Repslagargatan 15
K A Almgrens sidenväveri grundades 1833. Den stora fabriksbyggnaden uppfördes 1862, oförändrad sedan dess. Här framställdes klänningssiden, möbel- och inredningssiden samt schaletter och band. Mönstren åstadkoms i jacquardvävstolar med hålkort. Verksamheten nådde en höjdpunkt på 1870-talet och drevs fram till 1974. Väveriet öppnades som museum 1991 med en begränsad produktion av siden.

Vattentornet, Fiskargatan 2
Byggnaden uppfördes 1896 efter ritningar av Ferdinand Boberg, en av Stockholms mest kända och anlitade arkitekter vid sekelskiftet.
Vattenreservoaren rymmer 104 000 liter och är placerad i ett 32 m högt torn. Tornet är murat i högrött klinkertegel och format som ett åttasidigt skaft med en utkragning markerad av långsmala nischer. Det bildar en framträdande siluett i landskapet.

Södra Teatern, Mosebacketorg 1-3
Vid Mosebacke, med gamla traditioner som förlustelseställe, uppförde C A Wallman 1852 ett teaterhus, ritat av Axel Nyström d ä. 1857 brann teatern. Vid det nyanlagda Mosebacke Torg byggde Wallman en ny teater efter ritningar av J F Åbom. Kägelbanan åt Klevgränd tillkom 1886, och 1899-1901 om- och tillbyggdes teaterhuset. Södra Teatern är främst bekant för en hundraårig epok av revyföreställningar. Den hotades på 1950-talet av rivning, men räddades.

senast uppdaterad 2010-10-12