SEÅ 2012 Stockholm global stad
Redaktör: Ulf Sörenson
Globalisering. Något har hänt. Städerna har fått en starkare ställning, särskilt de som blivit noder i den globala ekonomin – och dit räknas Stockholm, trots måttlig storlek.
I den nya årsboken försöker vi spegla globaliseringens betydelse för Stockholm. Ett arbetsliv i högt tempo med ständig uppkoppling mot omvärlden har fött ”urban professionals” som efterfrågar ett internationellt kök, mode, design och ett mångfacetterat kulturellt utbud. Innerstaden har blivit exklusiv, gentrifierats, och de sociala skillnaderna har vuxit. Delar av ytterstaden har samtidigt genom invandringen fått en helt annan mångkulturell kompetens. Minareterna kommer att bli fler.
Stockholmaren och den globala turisten på city break efterfrågar kvalitet. Vad står stadens slagord ”ett Stockholm i världsklass” för, och hur har staden lyckats med förverkligandet? Fungerar den demokratiska processen rimligt i frågor som ombyggnaden av Slussen och Tors torn? Hur vårdar skärgårdsstaden Stockholm sin unika silhuett och historia?
Historien har visat sig betydelsefull för dagens globala städer. En indisk buddhastatyett funnen på Helgö vittnar om vittförgrenade kontakter redan innan Stockholm blev Stockholm. Genom ett antal nedslag i stadens globala historia tecknas några förutsättningar för vår tids Stockholm som global stad i en snabbt föränderlig värld.
Bokens författare söker ge bilden av en stad som på sitt sätt alltid varit global: Monica Andersson, Maja Hagerman, Sofia Gustafsson, Sven Lilja, Johan Mårtelius, Leos Müller, Ulf Sörenson, Eva Eriksson, Andreas Pemer, Anders Johnson, Elisabeth Lilja, Ola Andersson, Maria Bäckman Jan Larsén, Jonas Feinberg, Carola Magnusson, Margareta Sörenson och Ann-Charlotte Backlund. Redaktör Ulf Sörenson.
SEÅ 2011 Offentliga Rum
Redaktör: Ulf Sörenson
Torg, gator, öppna platser,trottoarer, kajer, gårdar och gallerior: stadens offentliga rum är många. Så länge Stockholm funnits har torg och andra platser varit stockholmarnas gemensamma utrymmen. Handel, utbyte, brott och straff, maktens uppvisningar och politiska protester har alltid letat upp fria ytor i stadsmiljön också för så enkla ting som att förflytta sig. Skilda tiders smak och behov har satt sin prägel på de många rum vi kallar offentliga.
S:t Eriks årsbok 2012 vill visa på de historiska linjerna och spegla nuets stadsrum. Från kantsten till byggnadsordning, från medeltid till framtid, från innerstadens symbolmättade platser till förorternas praktik. Men också reflektera över vad de senaste decenniernas privatiseringar har inneburit för vad som tidigare varit allmänt och allas.
Pressklipp
Eva-Karin Gyllenberg tipsade om Hårda julklappar i Dagens Nyheter 20 december 2011:
”Ett säkert kort lagom till jul är Samfundet S:t Eriks Årsbok, som getts ut sedan 1903, två år efter det att samfundet bildades. Åtskilliga teman har avhandlats under de drygt 100 åren. I fjol handlade det om höga hus, året dessförinnan om den gröna storstaden. Årets tema är ‘Offentliga rum’ och behandlar alltifrån neonljusets betydelse från dåtid till nutid till Stockholms stads misslyckades affär med den brittiska fastighetsägaren Boultbee och vad som händer med de offentliga platserna när förorterna förtätas.
Årsboken är rikt illustrerad och här finns bilder från så vitt skilda miljöer som Glasbruksgatorna på Södermalm 1896 och Rockefeller Center i New York i nutid.”
Margareta Redlund Laninge skrev i Byggindustrin nr 38:
”I 24 kapitel skildrar ett stort antal kunniga och initierade författare Stockholms offentliga miljöer ur olika synvinklar, såväl historiska som nutida. Texterna är intressanta, oftast med oväntade journalistiska vinklingar, och layouten tilltalande med vackra foton.”
Tidningen ABC-åkarna nr 4 fann boken vacker och välgjord och fortsatte:
”S:t Eriks årsbok vill visa på de historiska linjerna och spegla nuets stadsrum. Från kantsten till till byggnadsordning, från medeltid till framtid, från innerstadens symbolmättade platser till förorternas praktik.”
I sin blogg 22 november på dn.se citerade Lars Epstein Britt-Marie Salmén om Vasastadens tre stora offentliga platser: Sankt Eriksplan, Odenplan och Norra Bantorget och fortsätter:
”Skönhetsrådets sekreterare Martin Rörby har skrivit om de historiska besluten som ledde fram till dagens Sergels torg. Teknikhistorikern Jan Garnert har skrivit om belysningen i staden genom tiderna. Samfundet S:t Eriks ordförande Monica Andersson analyserar bygglagstiftningens konkreta inverkan på utformningen av olika Stockholmsmiljöer. Historikern Mats Berglund har skrivit om folkliga upplopp i staden förr i tiden. Det skulle ta för stort utrymme att räkna upp alla artiklar av skiftande slag som ingår i den, som det brukar heta, ’välmatade’ årsboken.”
